Tack
Ni kanske har lagt märke till att min blogg ser 100 gånger proffsigare ut nu än förut?
det är min egen lilla Ängel Nilla som har fixat det åt mig <3 Tusen tack gumman!
älskar dig!
Idag fyller min minsta älskling 1år! jag förstår fortfarande inte vart tiden tagit vägen.
idag är han helt underbar (lika som alla andra dagar) hållt påa tt förgylla min och resten av
familjens dag,'
Smaskat tårta och öppnat presenter har vi med.
nu ska vi plocka på barnen och njuta av dagen utomhus:-)
kram på er!
det är min egen lilla Ängel Nilla som har fixat det åt mig <3 Tusen tack gumman!
älskar dig!
Idag fyller min minsta älskling 1år! jag förstår fortfarande inte vart tiden tagit vägen.
idag är han helt underbar (lika som alla andra dagar) hållt påa tt förgylla min och resten av
familjens dag,'
Smaskat tårta och öppnat presenter har vi med.
nu ska vi plocka på barnen och njuta av dagen utomhus:-)
kram på er!
Snö!!
igår hade jag besök av härliga Maria på morgonen, vi käkade Semlor och snackade tonvis :-D
Efter att hon åkt hem så fanns det massor med saker man skulle hinna med och göra- bestämde mig t om för att familjen skulle få nybakat bröd till kvällsmat, så efter maten som blev; potatis, fläsk, brunabönor eller löksås.
vilket för den andra delen var helt underbart gott.
så ställde jag mig och bakade lite bröd:-)
goa svägerskan kom ut och käkade lite och jag hoppas att det smakade bra?
sen hängde jag med på bingo för en gång skull. känndes behövligt att komma ifrån huset en stund och bara vara vuxen och umgås med lite vuxet folk.
och saken blev ju inte sämre av att jag vann! 1000 spänn på blad nr 5 tror jag det var och lyckonumret 12
sen satt jag och väntade hur mkt som helst, men huvudsaken är att vi vann lite iaf.
efter en lyckad kväll på bingon, gick vi ut och då öste det verkligen ner SNÖ!!!
jaja, vinterdäck är bra att ha när vintern kommer säger jag bara! snigla fick man göra.
väl hemma igen somnade man som en stock.
det bästa av allt är att snön ligger kvar i dag och nu ska jag och barnen äta frukost, och sen ska vi ut i snön och leka!!
Efter att hon åkt hem så fanns det massor med saker man skulle hinna med och göra- bestämde mig t om för att familjen skulle få nybakat bröd till kvällsmat, så efter maten som blev; potatis, fläsk, brunabönor eller löksås.
vilket för den andra delen var helt underbart gott.
så ställde jag mig och bakade lite bröd:-)
goa svägerskan kom ut och käkade lite och jag hoppas att det smakade bra?
sen hängde jag med på bingo för en gång skull. känndes behövligt att komma ifrån huset en stund och bara vara vuxen och umgås med lite vuxet folk.
och saken blev ju inte sämre av att jag vann! 1000 spänn på blad nr 5 tror jag det var och lyckonumret 12
sen satt jag och väntade hur mkt som helst, men huvudsaken är att vi vann lite iaf.
efter en lyckad kväll på bingon, gick vi ut och då öste det verkligen ner SNÖ!!!
jaja, vinterdäck är bra att ha när vintern kommer säger jag bara! snigla fick man göra.
väl hemma igen somnade man som en stock.
det bästa av allt är att snön ligger kvar i dag och nu ska jag och barnen äta frukost, och sen ska vi ut i snön och leka!!
mina underbara barn <3
Elias vaknade vid 4 i natt och kunde inte somna om, efter en stunds protester tog jag in honom i vår säng, där det låg tre andra godingar och sov (gubben hade lagt sig på soffan av någon anledning) medans jag låg där med mina underbara barn och trängdes överväldeldes jag av kärlek till dem omkring med och en oerhört varm tanke dök upp ; tack gode gud att jag fått mina underbara barn!
tack för att de kommit till mitt liv och förgyller det mer för varje sekund!
utan dem hade livet varit oerhört trist och tråkigt!
visst har de både positiva och negativa egenskaper. så som en person uttryckte sig härrom kvällen: Dina barn är de mest skrikiga och bråkiga utav alla syskonbarnen!
jaja... vem bryr sig egentligen om vad folk tycker. det är mina bortskämda skrikungar med sömnproblem!
jag har valt att skaffa dem, och jag tar även hand om dem! frågan är varför folk måste ha en åsikt om saker som de inte har med att göra. har även hört att jag slängt bort mitt liv och min skolgång för att skaffa barn!
vem f-n har sagt något om att slänga bort livet?
jag hade ett val! ett j-lva enkelt val om ni frågar mig; ta ett avbrott i studierna och skaffa de barn jag vill ha nu. eller plugga klart, skaffa jobb och sen leva livet helt utan barn! jag har inte samma förutsättningar som de flesta andra kvinnor, jag kan inte vänta tills jag är 40 med att skaffa barn. min läkare gav mig inte ens en 5 års period i säkerhet.
jag valde barnen! jag kan inte ens tänka tanken på att leva utan dem, och nästa höst ska jag börja läsa igen. visst blir det jobbigare att läsa när man har 4 barn att ta hand om, men ingenting är omöjligt!
urs det var inte meningen det skulle bli ett negativt inlägg, men orden bara spruttar ut ur mig.
hoppas ni har överseende,
blir ett lite gladare inlägg nästa gång.
kram på er
tack för att de kommit till mitt liv och förgyller det mer för varje sekund!
utan dem hade livet varit oerhört trist och tråkigt!
visst har de både positiva och negativa egenskaper. så som en person uttryckte sig härrom kvällen: Dina barn är de mest skrikiga och bråkiga utav alla syskonbarnen!
jaja... vem bryr sig egentligen om vad folk tycker. det är mina bortskämda skrikungar med sömnproblem!
jag har valt att skaffa dem, och jag tar även hand om dem! frågan är varför folk måste ha en åsikt om saker som de inte har med att göra. har även hört att jag slängt bort mitt liv och min skolgång för att skaffa barn!
vem f-n har sagt något om att slänga bort livet?
jag hade ett val! ett j-lva enkelt val om ni frågar mig; ta ett avbrott i studierna och skaffa de barn jag vill ha nu. eller plugga klart, skaffa jobb och sen leva livet helt utan barn! jag har inte samma förutsättningar som de flesta andra kvinnor, jag kan inte vänta tills jag är 40 med att skaffa barn. min läkare gav mig inte ens en 5 års period i säkerhet.
jag valde barnen! jag kan inte ens tänka tanken på att leva utan dem, och nästa höst ska jag börja läsa igen. visst blir det jobbigare att läsa när man har 4 barn att ta hand om, men ingenting är omöjligt!
urs det var inte meningen det skulle bli ett negativt inlägg, men orden bara spruttar ut ur mig.
hoppas ni har överseende,
blir ett lite gladare inlägg nästa gång.
kram på er
Tiden går, tick tack tick...
Fattar inte vart tiden tar vägen!
om en vecka fyller min minsta ögonsten 1 år!
vart försvann tiden?!! har försökt leta både under soffan och bakom byrån, men har inte lyckats hitta den.
tiden måste ha gömt sig väldigt väl för efter en grundlig genomgång av huset har jag fortfarande inte hittat den.
det är väl bara att inse fakta; den tiden är försvunnen för alltid.
tur att man har bilder att se tillbaka på så man iaf får en att acceptera att tiden iaf har varit här.
en liten kort resume måste jag väl ändå kunna komma ihåg så också ni får ett bevis för att tiden har sprungit iväg fortare än ni hinner blinka.
Elias föddes kl 13.04 Fredagen den 26 Oktober år 2009
han vägde 3435g och var 48 cm lång han var väldigt stor för att vara född i v 37+5 (15 dagar förtidigt)
och för det andra var det längsta tiden jag någonsin gått med ett barn (lyx va?)
Efter att ha delat rum med en (väldigt osocial tjej med en skrikig bebis) mindre trevlig person, tröttnade Anki på Bb och bestämde sig för att åka hem till sina andra godingar hemma. så mindre än ett dygn efter snittet begav sig Anki utan problem hem med sin nyfödde son.
redan från början var Elias en riktig goding han skrek nästa aldrig, och han kunde sova oavsett hur mkt hans syskon bråkade och skrek (han var van sen magen)
tiden gick fort och Elias växte
vid 4 månader rullade Elias runt och började krypa.
vid 5månader satt han utan stöd
vid 6 månader kröp han
vid 7½ månader drog han sig upp till stående
vid 10 månader släppte han och gick
samtidigt lärde han sig ta sig upp och ner ur soffan till mammas stora förskräckelse!
och nu vid 12 månader finns det inget som kan stoppa honom.
ska uppdatera hans födelsedag nästa vecka, med lite nyare bilder.
men förstår ni nu hur rädd jag blir när tiden bara försvinner! tur att man kan dokumentera det mesta och att man gör det innan man får alzeimerz!
kram på er
om en vecka fyller min minsta ögonsten 1 år!
vart försvann tiden?!! har försökt leta både under soffan och bakom byrån, men har inte lyckats hitta den.
tiden måste ha gömt sig väldigt väl för efter en grundlig genomgång av huset har jag fortfarande inte hittat den.
det är väl bara att inse fakta; den tiden är försvunnen för alltid.
tur att man har bilder att se tillbaka på så man iaf får en att acceptera att tiden iaf har varit här.
en liten kort resume måste jag väl ändå kunna komma ihåg så också ni får ett bevis för att tiden har sprungit iväg fortare än ni hinner blinka.
Elias föddes kl 13.04 Fredagen den 26 Oktober år 2009
han vägde 3435g och var 48 cm lång han var väldigt stor för att vara född i v 37+5 (15 dagar förtidigt)
och för det andra var det längsta tiden jag någonsin gått med ett barn (lyx va?)
Efter att ha delat rum med en (väldigt osocial tjej med en skrikig bebis) mindre trevlig person, tröttnade Anki på Bb och bestämde sig för att åka hem till sina andra godingar hemma. så mindre än ett dygn efter snittet begav sig Anki utan problem hem med sin nyfödde son.
redan från början var Elias en riktig goding han skrek nästa aldrig, och han kunde sova oavsett hur mkt hans syskon bråkade och skrek (han var van sen magen)
tiden gick fort och Elias växte
vid 4 månader rullade Elias runt och började krypa.
vid 5månader satt han utan stöd
vid 6 månader kröp han
vid 7½ månader drog han sig upp till stående
vid 10 månader släppte han och gick
samtidigt lärde han sig ta sig upp och ner ur soffan till mammas stora förskräckelse!
och nu vid 12 månader finns det inget som kan stoppa honom.
ska uppdatera hans födelsedag nästa vecka, med lite nyare bilder.
men förstår ni nu hur rädd jag blir när tiden bara försvinner! tur att man kan dokumentera det mesta och att man gör det innan man får alzeimerz!
kram på er
syskonbarn
igår hade jag Jessie liten (som för den delen inte är så liten längre ;-P) och Emil hemma hos mig, Lilla stumpan Nattis skulle in till sjukhuset och göra EEG undersökning och snäll syster som man är så ställer man ju gärna upp ifall man kan:-) hoppas att du vet det stora systeryster<3
vi hade en mysig eftermiddag med pannkaksätning, promenad till affären med alla barnen, ja med 6 barn med sig såg det onäkerligen ut som ett mindre dagis som var ute och gick... eller ett mindre variant av familjen annorlunda ;-)
väl framme vid affären köpte vi glass som vi alla mumsade i oss med glatt mod:-D
eftermiddagen gick väldigt smidigt trots så många barn hemma, det var lite tjiv och lite tjaffs, men inget som inte löste sig:-)
vid 18-tiden så kom vicki tillbaka och hade en trott liten sessa med sig, men lite syskonsnack och lite kvällsmat senare så var det dags att avrunda dagen
och trott som man var så var det dags att gå och nana... trodde jag.
inte sjutton lyckades man somna för det... låg och vred och vände mig hela natten, blev störd av allt. tankar, huvudvärk, barn, skrik efter välling, armbågar, sparkande ben.. . ja iprincip allt man kunde bli störd av...
tillslut kl 5.30 gav jag upp och gick och la mig i vardagsrummet och funderade lite på att starta tvn.. men eftersom jag inte riktigt ville väcka alla barnen denna tid på dygnet, knyckte jag tjejernas täcken och kuddar och la mig i stora rummet (nej jag knyckte dem inte så att de låg och frös, för den som trodde detta, barnen låg med mina täcken i vår säng)
men otroligt nog lyckades jag somna och fick sova i underbara 2 timmar.
dagen har ändå flytit på jag har inte orkat med mkt, men mat har gjorts, jag har tagit med barnen till lekplatsen där jag mötte upp vicki. följde sedan med vicki hem och ska spendera kvällen med lite fredags mys med Vickis familj och Anna och christian med familj.
tror t om att det vankas taccos :-D
mums
vi hörs '
kramar
vi hade en mysig eftermiddag med pannkaksätning, promenad till affären med alla barnen, ja med 6 barn med sig såg det onäkerligen ut som ett mindre dagis som var ute och gick... eller ett mindre variant av familjen annorlunda ;-)
väl framme vid affären köpte vi glass som vi alla mumsade i oss med glatt mod:-D
eftermiddagen gick väldigt smidigt trots så många barn hemma, det var lite tjiv och lite tjaffs, men inget som inte löste sig:-)
vid 18-tiden så kom vicki tillbaka och hade en trott liten sessa med sig, men lite syskonsnack och lite kvällsmat senare så var det dags att avrunda dagen
och trott som man var så var det dags att gå och nana... trodde jag.
inte sjutton lyckades man somna för det... låg och vred och vände mig hela natten, blev störd av allt. tankar, huvudvärk, barn, skrik efter välling, armbågar, sparkande ben.. . ja iprincip allt man kunde bli störd av...
tillslut kl 5.30 gav jag upp och gick och la mig i vardagsrummet och funderade lite på att starta tvn.. men eftersom jag inte riktigt ville väcka alla barnen denna tid på dygnet, knyckte jag tjejernas täcken och kuddar och la mig i stora rummet (nej jag knyckte dem inte så att de låg och frös, för den som trodde detta, barnen låg med mina täcken i vår säng)
men otroligt nog lyckades jag somna och fick sova i underbara 2 timmar.
dagen har ändå flytit på jag har inte orkat med mkt, men mat har gjorts, jag har tagit med barnen till lekplatsen där jag mötte upp vicki. följde sedan med vicki hem och ska spendera kvällen med lite fredags mys med Vickis familj och Anna och christian med familj.
tror t om att det vankas taccos :-D
mums
vi hörs '
kramar
stressat värre ;-)
Morgen startade 7.30 av att barnen vaknade (som vanligt) kan man inte ha en inbyggd sensor som ställer in sig påa tt vakna en timma före barnen så att man hinner vakna till liv innan dagen sak rusa igång?
på dagens agenda stog
*lämna Liam på dagis
*gå till stor och liten
*hämta Liam på dagis
*göra lunch
*åka med Liam till tandläkaren
*åka hem
*rasmus ska komma
*gå till Anna & Christian
*gå hem och lägga barn
så för att kunna följa agendans första punkt så var jag tvungen att så i 4 barn frukost, ta på dem kläder allihopa och med det inräknat att kämpa med dem som inte vill ha kläder på sig.
sen när vi jag stoppade näsan utanför dörren så var det frost och vagnen stog UTE! ja då avr det bara till att försöka få tag i åkpåsarna som låg längst ner i skrubben, få fast dem i vagnen och ungarna i åkpåsar, resp på cykel.
när det var klart var kl 8.30! ojdå... det var då jag ska lämna Liam på dagis! = inte bra... nja det gör inte så mkt nör man bara bor 20 meter ifrån dagis.
vi hann iaf nästan i tid.. och det är nog det som räknas..
Liam som inte kände för att gå ut i dag och var lite ledssen över det, fick faktiskt stanna inne på förmiddagen! iaf fösta delen av förmiddagen.
efter att ha lämnat min lille goding på dagis, tog jag resten av mina underbara barn i vagnen och började promenera bort mot kyrkan.
det var en härlig promenad trots att det var kyligt i luftenoch vi var framme vid församlingshemmet vid 9.15
i dag så var det underbara Mari som hade hand om stor och liten gruppen och det var superkul att träffa henne igen:-)
barnen tyckte det var roligt att leka, sjunga och träffa lite andra kompisar medans mamma tyckte det var lika roligt att träffa sina lite mer vuxna kompisar och tjöta lite "mammatjöt"
allt för snart blev kl 11 och det var dags att börja tänka på tillbakaresan eftersom mammas trollunge slutar kl 11.30
vi var 7 mammor med varsina barnvagnar som tog sällskap tillbaka från församlingshemmet,d et var som en liten karavan:-D
Liam hälsade mamma så glatt när jag kom och hämtade honom, det hade varit en bra dag med mycket skoj på dagis. och vi promenerade tillsammans hela den "långa" biten hem.
dagens meny bestog av stekta fiskpinnar, potatisgubbar och riven morot som barnen proppade i sig med glatt mod.
efter maten var det dags att ta med mig min trollunge in till stan och åka till tandläkaren Ulla Stenqvist. liam har ett hål i en av sina tänder och måste laga det, men är inte så tigg påa tt öppna sin mun, han är även väldigt reserverad för människor han inte känner så han får gå hos en barnspecialist .idag gick liam och hon på tandtrollsjakt, blåste på tänderna och busade. allt för att han ska vara så trygg med henne som möjligt. hon är väldigt pedagogisk och leker in det hon gör och är helt och hållet på barnens nivå när det gäller tandläkare.
efter tandläkarbesöket åkte vi hem och grejade tills Rasmus kom och hälsade på. tillsammans tog vi en promenad i det härliga vädret bort till Anna och Christian och deras sötnosar.
där grillade vi korv och umgicks:-)
alltid lika trevligt att umgås med er<3
tiden går superfort när man har roligt så snart var det dags att promenera hem.
barnen isäng, mamma framför datorn? nja ska väl försöka göra lite mer nytta ikväll! kramar på er
ljuvliga natt!
eller not!
i natt har jag sovit värre än en gnu! inte för att jag för den delen vet hur en gnu sover... men låt oss strunta i petitesserna och konstatera fakta! jag har sovit dåligt!
jag och Patrik såg på Knight and day i går kväll, och den rekomenderas verkligen, det var en superrolig film mad lagom av allt.
efterfilmen somnade jag som en stock, vid 2-3 kommer tjejerna in och tillsammans med Liam så startar de paken "störa mamma så mkt som vi kan" plus "ta upp all mammas plats i sängen" pakterna
ja och ni kan ju tänka er hur stakars mamma ska försöka få plats i sängen efter det , 3 barn i sängen plus en stor gubbe!
ja ingen plats kvar då! jo jag fick plats tillslut, och la mig emellan de två sängarna vi har brevid varandra vilket gav att jag helt plötsligt fick ligga i skarven! = mindre skönt.
Elias min gullunge vaknade bara 1 gång i natt så han var nattens minsta terrorist.
efter jag gett honom flaskan och ska försöka somna om på min skarvplats.. ja då kan jag hekt enkelt inte somna om!!!!
fy sjutton... låg säkert en timma och vred, vände mig och försökte somna om med barn som sparkas, slåss i sömnen samt gnäller om VÄLLING?!! det trodde jag att jag hade slutat ge dem på nätterna för evigheter sedan... men de måste givetvis gvälla om sådana saker när mamma inte kan falla till ro...
till råge på det, när jag äntligen lyckas somna ja då givetvis ska jag väckas (och resten av familjen) av Patriks väckarklocka,... ja lyckliga dag nu var det bara att gå upp!
i natt har jag sovit värre än en gnu! inte för att jag för den delen vet hur en gnu sover... men låt oss strunta i petitesserna och konstatera fakta! jag har sovit dåligt!
jag och Patrik såg på Knight and day i går kväll, och den rekomenderas verkligen, det var en superrolig film mad lagom av allt.
efterfilmen somnade jag som en stock, vid 2-3 kommer tjejerna in och tillsammans med Liam så startar de paken "störa mamma så mkt som vi kan" plus "ta upp all mammas plats i sängen" pakterna
ja och ni kan ju tänka er hur stakars mamma ska försöka få plats i sängen efter det , 3 barn i sängen plus en stor gubbe!
ja ingen plats kvar då! jo jag fick plats tillslut, och la mig emellan de två sängarna vi har brevid varandra vilket gav att jag helt plötsligt fick ligga i skarven! = mindre skönt.
Elias min gullunge vaknade bara 1 gång i natt så han var nattens minsta terrorist.
efter jag gett honom flaskan och ska försöka somna om på min skarvplats.. ja då kan jag hekt enkelt inte somna om!!!!
fy sjutton... låg säkert en timma och vred, vände mig och försökte somna om med barn som sparkas, slåss i sömnen samt gnäller om VÄLLING?!! det trodde jag att jag hade slutat ge dem på nätterna för evigheter sedan... men de måste givetvis gvälla om sådana saker när mamma inte kan falla till ro...
till råge på det, när jag äntligen lyckas somna ja då givetvis ska jag väckas (och resten av familjen) av Patriks väckarklocka,... ja lyckliga dag nu var det bara att gå upp!
Phu!!
Har precis satt mig vid datorn, slått upp facebook och familjeliv, och givetvis uppdaterat mig om det senaste, fått reda på vem som gör vad och hurlänge... ja ni fattar.
vad vore livet utan dator egentligen?! jag testade i 2 månader och det var ingen större hit :-S
dagen började med att barnen var uppe och skuttade redan vid 7-7.30.. jag höll inte reda på tiden så mkt eftersom jag blev tillbaka motad i sängen av min älskade sambo som tyckte att jag kunde väl sova lite till om jag ville.. OM jag ville?!! det var bara att lägga ner huvudet på kudden igen och så var en timma bortflugen:-D
underbart att kunna somna om!
när sovmorgen var avklarad kl 8.30, gick jag upp med glatt mod och tänkte att här ska det hinnas med saker och ting i dag! nja inte riktigt, var mer att gå upp ta det lugnt och softa lite.
jag hade beslutat dagen innan att i morgon ska Elias flyttas in i Liams rum för nu ska det allt bli i ordning i vårt sovrum, passade på att flytta in sängen, slänga ut skötbordet ur vårt rum och in på toaletten! när allt annat var i ordningställt så var det helt plötsligt mycket plats över i vårt rum! TROTS att vi har en 160+90 säng stårendes brevid varandra.
efter det tog Patrik med sig de tre ädsta barnen in till tippen och slängde lite mer bröte, och under tiden passade jag och Elias på att storstäda hela huset och plocka iordning påa lla grejor,'
när patrik kom hem så var det dags för lunch, enkelt är bäst filosoferade anki då och gjorde pasta, baconsås och koks broccoli:-) en av barnens (och gubbens) favoriter.
efter maten var det lekdags, och alla barnen togs på kläder och skuttade glatt ut i trädgården.
och efter en timmes lek så kom vi in glada i humöret!
eftermiddagen gick snabbt och vi fick underbart trevligt besök av Vicki och Anna som kom med varsin barnvaagns last med ungar XD
ne de var inte så många, Anna hade bara 2 med sig och vicki hade sina tvillignar på vagnen (jessica hade hon ju lämpat av här lite tidigare XD)
men många ungar var det tillsammans:-)
sen kom ytterligare en tjej tillsammans med sin mamma, när christian och lars kom:-)
käkade lite mat som vicki hade med sig, smarrig potatisgratäng och korv :-)
vid 18 tiden var mina ungar, speciellt Nova, så trötta att de inte hängde ihop mer, och hon klättrade själv upp i sin säng och bäddade ner sig! jaja tänkte jag ingen ide att bråka mermed henne, är hon trött så är hon :-)
la linn strax efter och stoppade Liam i sin säng framför en videofilm (piff och puff)
Elias la jag i hans säng i det nya rummet ochd et verkar ha gått bra för jag har inte hört honom protestera en enda gång... så han var nog helt slut han med:-9
nu ska jag sätta på en film och mysa med min´älskling! i vårt allderles egna sovrum! ... ja eller ända tills i natt när 3 ungar kommer insmygandes XD
ktam på¨er
vad vore livet utan dator egentligen?! jag testade i 2 månader och det var ingen större hit :-S
dagen började med att barnen var uppe och skuttade redan vid 7-7.30.. jag höll inte reda på tiden så mkt eftersom jag blev tillbaka motad i sängen av min älskade sambo som tyckte att jag kunde väl sova lite till om jag ville.. OM jag ville?!! det var bara att lägga ner huvudet på kudden igen och så var en timma bortflugen:-D
underbart att kunna somna om!
när sovmorgen var avklarad kl 8.30, gick jag upp med glatt mod och tänkte att här ska det hinnas med saker och ting i dag! nja inte riktigt, var mer att gå upp ta det lugnt och softa lite.
jag hade beslutat dagen innan att i morgon ska Elias flyttas in i Liams rum för nu ska det allt bli i ordning i vårt sovrum, passade på att flytta in sängen, slänga ut skötbordet ur vårt rum och in på toaletten! när allt annat var i ordningställt så var det helt plötsligt mycket plats över i vårt rum! TROTS att vi har en 160+90 säng stårendes brevid varandra.
efter det tog Patrik med sig de tre ädsta barnen in till tippen och slängde lite mer bröte, och under tiden passade jag och Elias på att storstäda hela huset och plocka iordning påa lla grejor,'
när patrik kom hem så var det dags för lunch, enkelt är bäst filosoferade anki då och gjorde pasta, baconsås och koks broccoli:-) en av barnens (och gubbens) favoriter.
efter maten var det lekdags, och alla barnen togs på kläder och skuttade glatt ut i trädgården.
och efter en timmes lek så kom vi in glada i humöret!
eftermiddagen gick snabbt och vi fick underbart trevligt besök av Vicki och Anna som kom med varsin barnvaagns last med ungar XD
ne de var inte så många, Anna hade bara 2 med sig och vicki hade sina tvillignar på vagnen (jessica hade hon ju lämpat av här lite tidigare XD)
men många ungar var det tillsammans:-)
sen kom ytterligare en tjej tillsammans med sin mamma, när christian och lars kom:-)
käkade lite mat som vicki hade med sig, smarrig potatisgratäng och korv :-)
vid 18 tiden var mina ungar, speciellt Nova, så trötta att de inte hängde ihop mer, och hon klättrade själv upp i sin säng och bäddade ner sig! jaja tänkte jag ingen ide att bråka mermed henne, är hon trött så är hon :-)
la linn strax efter och stoppade Liam i sin säng framför en videofilm (piff och puff)
Elias la jag i hans säng i det nya rummet ochd et verkar ha gått bra för jag har inte hört honom protestera en enda gång... så han var nog helt slut han med:-9
nu ska jag sätta på en film och mysa med min´älskling! i vårt allderles egna sovrum! ... ja eller ända tills i natt när 3 ungar kommer insmygandes XD
ktam på¨er
som ett slag i ansiktet
världen kan vara underbar och vissa lever hela livet i
lyckorus utan att ens tänka på att lyckan är en skör känsla som lätt kan bytas ut mot ångest, rädsla och oro.
Från sekunden man får reda på att man är gravid och tro mig jag har varit det 3 gånger, blir man först överlycklig. men mitt i all lycka början oron och rädslan för missfall komma, när sen missfalls veckorna är över byts rädsaln ut mot att barnet kanske inte har det bra, att det ska vara sjukt/ sakna armar och ben men samtidigt finns risken att förlora barnet. ända fram tills förlossningen går olika rädslor som avlöser varandra och gör att man går i ett ständigt orosmoln samtidigt som man är lycklig!
när sen bebisen kommer ut så borde man ju släppa all oro! man har ju fått ett friskt barn som lever, har alla lemmar i behåll... men inte, då är oron om att barnet inte äter som det ska, har den bajsat..varför skriker han*/hon och den största rädslan av alla plötslig spädbarns död. och oron blir inte mindre ju äldre barnet blir... det finns alltid nya saker att oroa sig för-
det är som många mammor har sagt innan mig, "från den dag du fött barn har du ditt hjärta springandes utanför kroppen resten av livet."
men nog skrivet av barn oro, det var inte riktigt det jag skulle skriva om idag.
men för att spinna lite på ovanskrivna, så trodde jag veerkligen att jag levde lugnt och nu när Patrik inte längre jobbar innom taxi så trodde jag att jag skulle bli lite lugnare. genom att han var ute i trafiken varje dag, så väntade man bara på samtalet som skulle komma; Patrik har krockat på jobbet!
det skulle vara den ultimala oron.
men han fick jobb för en månad sedan som anläggare igen så tänkte jag att va skönt, inte lika mkt ute i trafiken, inte så lång resväg (risken att somna bakom ratten minskar väsentligt)
men i förrgår ringde Patrik, okej ingen ovanlighet han brukar ringa flera gånger per dag och kolla hur det är och prata lite om allt och inget:-)
Så fort jag hörde hans röst, hörde jag att det var något allvarligt.
"jag ligger på akuten!" hela mitt hjärta stannade och jag blev allderles iskall!
"lever du!, är du intakt!" var frågor jag bara ville skrika ut.
men för barnens skull så var jag tvungen att sansa mig och fråga honom lugnt var han gjort.
han hade blivit nerknuffad av grävmaskinen med ett gutjärnsrör på så han tappade balansen, ramlade 2 meter ner och ramlade rakt på ryggen. han hade blivit medvetslös en stund av smällen och de andra gubbarna i arbetsaget hade varit tvugna att hjälpa honom upp och köra honom till akuten. han hade så ont i ryggen att han inte kunde gå.
tur i oturen att han ramlade där han gjorde, hade han landat lite mer åt ena sidan hade han spräckt skallen på gutjärnsröret som låg i gropen!'
han skulle få ligga inne på KAVA för observation över natten.
töntig som jag är så ville jag förvissa mig om att han verkligen var levande, så jag anncharlotte och Nathe åkte iväg till skövde, medans farmor passade barnen.
vilken lättnad det blev när jag äntligen fick se honom och se att han levde! Min älskade livskamrat skulle inte lämna mig!
kvällen blev väldigt lång och jag ahde svårt att somna utan min älskade sovande brevid mig, jag knyckte in Liam till min säng så att jag slapp ligga själv, längtade bara tills dagen efter och att Patrik skulle komma hem igen!
dagen efter lämnade jag Liam utan problem på dagis, och vid 10.30 kommer Stina, Åke och deras dotter hem. Tack för ert besök! utan er vat jag inte hur jag hade klart dagen utan att grubbla ihjäl mig!
vid 15-16 kommer min älskling gående utanför fönstret! lyckan är obeskrivlig! han är äntligen hemma hos mig igen.
olyckan gav mig en regäl tankeställare; olyckor händer jätte lätt och man kan oftast inte göra så mkt åt det som står skrivet i ödet. men något man kan göra är att låta bli att gräla för ingenting. sluta irritera sig på saker man inte kan göra något åt.
skiljs inte som ovänner efter ett gräl och somna inte osams.
var istället tacksam för varje extra ögonblick ni får tillsammans.
man vet aldrig när det tar slut och då är det försent!
man kan inte säga förlåt till någon som inte hör mer, man kan inte visa hur ledsen man är för någon som inte längre ser och man kan inte kyssa någon förlåt eller krama någon som inte kan känna något!
Patrik jag älskar dig av hela mitt hjärta <3
lyckorus utan att ens tänka på att lyckan är en skör känsla som lätt kan bytas ut mot ångest, rädsla och oro.
Från sekunden man får reda på att man är gravid och tro mig jag har varit det 3 gånger, blir man först överlycklig. men mitt i all lycka början oron och rädslan för missfall komma, när sen missfalls veckorna är över byts rädsaln ut mot att barnet kanske inte har det bra, att det ska vara sjukt/ sakna armar och ben men samtidigt finns risken att förlora barnet. ända fram tills förlossningen går olika rädslor som avlöser varandra och gör att man går i ett ständigt orosmoln samtidigt som man är lycklig!
när sen bebisen kommer ut så borde man ju släppa all oro! man har ju fått ett friskt barn som lever, har alla lemmar i behåll... men inte, då är oron om att barnet inte äter som det ska, har den bajsat..varför skriker han*/hon och den största rädslan av alla plötslig spädbarns död. och oron blir inte mindre ju äldre barnet blir... det finns alltid nya saker att oroa sig för-
det är som många mammor har sagt innan mig, "från den dag du fött barn har du ditt hjärta springandes utanför kroppen resten av livet."
men nog skrivet av barn oro, det var inte riktigt det jag skulle skriva om idag.
men för att spinna lite på ovanskrivna, så trodde jag veerkligen att jag levde lugnt och nu när Patrik inte längre jobbar innom taxi så trodde jag att jag skulle bli lite lugnare. genom att han var ute i trafiken varje dag, så väntade man bara på samtalet som skulle komma; Patrik har krockat på jobbet!
det skulle vara den ultimala oron.
men han fick jobb för en månad sedan som anläggare igen så tänkte jag att va skönt, inte lika mkt ute i trafiken, inte så lång resväg (risken att somna bakom ratten minskar väsentligt)
men i förrgår ringde Patrik, okej ingen ovanlighet han brukar ringa flera gånger per dag och kolla hur det är och prata lite om allt och inget:-)
Så fort jag hörde hans röst, hörde jag att det var något allvarligt.
"jag ligger på akuten!" hela mitt hjärta stannade och jag blev allderles iskall!
"lever du!, är du intakt!" var frågor jag bara ville skrika ut.
men för barnens skull så var jag tvungen att sansa mig och fråga honom lugnt var han gjort.
han hade blivit nerknuffad av grävmaskinen med ett gutjärnsrör på så han tappade balansen, ramlade 2 meter ner och ramlade rakt på ryggen. han hade blivit medvetslös en stund av smällen och de andra gubbarna i arbetsaget hade varit tvugna att hjälpa honom upp och köra honom till akuten. han hade så ont i ryggen att han inte kunde gå.
tur i oturen att han ramlade där han gjorde, hade han landat lite mer åt ena sidan hade han spräckt skallen på gutjärnsröret som låg i gropen!'
han skulle få ligga inne på KAVA för observation över natten.
töntig som jag är så ville jag förvissa mig om att han verkligen var levande, så jag anncharlotte och Nathe åkte iväg till skövde, medans farmor passade barnen.
vilken lättnad det blev när jag äntligen fick se honom och se att han levde! Min älskade livskamrat skulle inte lämna mig!
kvällen blev väldigt lång och jag ahde svårt att somna utan min älskade sovande brevid mig, jag knyckte in Liam till min säng så att jag slapp ligga själv, längtade bara tills dagen efter och att Patrik skulle komma hem igen!
dagen efter lämnade jag Liam utan problem på dagis, och vid 10.30 kommer Stina, Åke och deras dotter hem. Tack för ert besök! utan er vat jag inte hur jag hade klart dagen utan att grubbla ihjäl mig!
vid 15-16 kommer min älskling gående utanför fönstret! lyckan är obeskrivlig! han är äntligen hemma hos mig igen.
olyckan gav mig en regäl tankeställare; olyckor händer jätte lätt och man kan oftast inte göra så mkt åt det som står skrivet i ödet. men något man kan göra är att låta bli att gräla för ingenting. sluta irritera sig på saker man inte kan göra något åt.
skiljs inte som ovänner efter ett gräl och somna inte osams.
var istället tacksam för varje extra ögonblick ni får tillsammans.
man vet aldrig när det tar slut och då är det försent!
man kan inte säga förlåt till någon som inte hör mer, man kan inte visa hur ledsen man är för någon som inte längre ser och man kan inte kyssa någon förlåt eller krama någon som inte kan känna något!
Patrik jag älskar dig av hela mitt hjärta <3
Girlpower!
igår blev jag uppplockad av min underbart knasiga syster Vicki och vår underbara vän Anna.
vi skulle på något så intressant som sminkkurs!
Patrik undrade väl lite smått varför jag skulle på sminkkurs? dels så sminkar jag väl mig itne så mkt längre och för det andra så lär man sig väl inte sminka sig på kurser heller? tjejer är så underliga!
men kära Patrik det 'r många mer än du som har förundrats av den kvinnliga mystiken;-)
vi for vår kosa mot Falköping för att plocka upp lite mer kvinnor´som skulle till samma ställe. och sedan gick vår destination mot Uddevalla!
lite spännande tyckte jag allt att det skulle bli, jag som inte varit ute ur huset på 100 år (känns det som iaf ;-P)
väl framme i uddevalla gick vi in på fel ställe, fick gå ut, fixa biljett och gå in andra vägen XD
inga genvägar här inte;-P
dagens föreläsare var 7 falldig vm mästare... (tror jag det var) i sminkning, och hon lärde ut hur man skulle lägga olika make-uper samtidigt som hon svarade på våra frågor om produkterna hon använde.
de flesta som var där använde, avr återförsäljare för am-way pch hängde med en hel del, för en lekmanna person som mig som bara har hört ordet/namnet Am-way så där i förbi farten så lyckades jag hänga med rätt bra iaf.
ui slutet av föreläsningen så kände man att oj vad jag vill ha den, och den och Den... ja ni fattar,,,. men just nu känns det inte riktigt som jag har den ekonomin (speciellt inte när vinterkläder och juklappar måste gå före) för tillfället att stilla mitt sminkbegär... men en sak är säker! jag måste bara ha Rush tror jag den hette!'ett blodrött läppstift!
sen vet jag inte fall jag kommer att passa i det för 5 öre men det är bara en att jag MÅSTE ha den!
sen fick jag lite tips hur man kunde framhäva gröna och bruna ögon, och jag ska tydligen satsa på lila och kopparfärger för att framhäva den gröna färgen i mina ögon. bra tips och värt att prova,'
i mitten av föreläsningen hade vi lite pause och vi passade på att äta lite smörgås...
efter föreläsningen var ju vi tvugna att trixa ut oss ur parkeringsplatsen innan vi kunde börja vår resa hemmåt.
väl hemma i falköping igen, passade vi på att stanna och äta på Macdonalds.
men jag säger en sak är säkert att så här roligt som jag haft denna dagen var mkt länge sen jag hade.
skratt och fnitter avlöstes av trevliga samtal.
ja med er Anna och Viktoria kan man iaf inte ha tråkigt!
älskar er!
dagen efter har inte hänt så mkt, utan dagen har passerat i sakta mak, med otroligt gnälliga barn för en gång skull. förkylning eller hämnd för att jag var borta igår låter vi vara osagt:-D
kram på er alla
vi skulle på något så intressant som sminkkurs!
Patrik undrade väl lite smått varför jag skulle på sminkkurs? dels så sminkar jag väl mig itne så mkt längre och för det andra så lär man sig väl inte sminka sig på kurser heller? tjejer är så underliga!
men kära Patrik det 'r många mer än du som har förundrats av den kvinnliga mystiken;-)
vi for vår kosa mot Falköping för att plocka upp lite mer kvinnor´som skulle till samma ställe. och sedan gick vår destination mot Uddevalla!
lite spännande tyckte jag allt att det skulle bli, jag som inte varit ute ur huset på 100 år (känns det som iaf ;-P)
väl framme i uddevalla gick vi in på fel ställe, fick gå ut, fixa biljett och gå in andra vägen XD
inga genvägar här inte;-P
dagens föreläsare var 7 falldig vm mästare... (tror jag det var) i sminkning, och hon lärde ut hur man skulle lägga olika make-uper samtidigt som hon svarade på våra frågor om produkterna hon använde.
de flesta som var där använde, avr återförsäljare för am-way pch hängde med en hel del, för en lekmanna person som mig som bara har hört ordet/namnet Am-way så där i förbi farten så lyckades jag hänga med rätt bra iaf.
ui slutet av föreläsningen så kände man att oj vad jag vill ha den, och den och Den... ja ni fattar,,,. men just nu känns det inte riktigt som jag har den ekonomin (speciellt inte när vinterkläder och juklappar måste gå före) för tillfället att stilla mitt sminkbegär... men en sak är säker! jag måste bara ha Rush tror jag den hette!'ett blodrött läppstift!
sen vet jag inte fall jag kommer att passa i det för 5 öre men det är bara en att jag MÅSTE ha den!
sen fick jag lite tips hur man kunde framhäva gröna och bruna ögon, och jag ska tydligen satsa på lila och kopparfärger för att framhäva den gröna färgen i mina ögon. bra tips och värt att prova,'
i mitten av föreläsningen hade vi lite pause och vi passade på att äta lite smörgås...
efter föreläsningen var ju vi tvugna att trixa ut oss ur parkeringsplatsen innan vi kunde börja vår resa hemmåt.
väl hemma i falköping igen, passade vi på att stanna och äta på Macdonalds.
men jag säger en sak är säkert att så här roligt som jag haft denna dagen var mkt länge sen jag hade.
skratt och fnitter avlöstes av trevliga samtal.
ja med er Anna och Viktoria kan man iaf inte ha tråkigt!
älskar er!
dagen efter har inte hänt så mkt, utan dagen har passerat i sakta mak, med otroligt gnälliga barn för en gång skull. förkylning eller hämnd för att jag var borta igår låter vi vara osagt:-D
kram på er alla
